The epic of epic epicness 2.0
Idag har varit en sjukt eventfull dag, låt oss säga att det är på både gott och ont….
Dagen började med att vi åkte till en random däckfirma på Lankershim blvd och lämnade in bilen för att laga punkteringen. 40 minuter senare fick vi ut våran kära toyota med ett helt och fint vänster framdäck och det kostade oss ynka 20 dollar. Perfekt tänkte vi, vårat flax är tillbaka! Men ack så fel vi hade, den meningen skulle vi aldrig ha yttrat ska ni snart få veta…
Vi åkte som sagt sjukt nöjda från däckfirman (och kände oss asrika) till ”Parking violation office” där vi skulle betala en p-bot som vi fick för en vecka sedan (som vi nog glömt nämna…). Allt gick supersmutt och vi drog vidare till Beverly mall för lite sista shopping. Väl där blev det galet stressigt som vanligt med tidsoptimisterna Cornelia och Carro i gänget och vi fick kasta i oss lunchen. När vi tillslut sitter i bilen på väg ut ur parkeringshuset 15 minuter innan dansklassen på Millenium ska börja (Carro och Cornelia konstaterar att det är lugnt, vi hinner) visar det sig att man måste betala med kort för att bommen ska öppna sig. Kamilla stoppar lite stressat in sitt ena kort – nekat – tar nästa och vipps, maskinen äter upp kortet. Det vägrar komma ut igen. Kamilla – sjukt stressad i förarsätet, Elin – vet inte riktigt vad hon ska göra i framsätet, Cornelia och Carro – viker sig av garv i baksätet. Sjukt komisk situation. Flaxet är över igen tänkte vi. Tio minuter senare kommer en galet bitter servicetekniker och plockar isär hela maskinen och tillslut får vi kortet och burnar därifrån.
Fortfarande två brudar med skrattanfall i baksätet får tyvärr inse att vi inte kommer hinna till den första klassen. Istället tog vi sikte på ett postoffice (för att posta ett sent vykort) och bestämde oss för att ta nästa klass istället. Cornelia hade ett visst converse inköp kvar och på vägen åkte vi förbi en galet stor sko-outlet-butik. Perfekt, så självklart stannar vi och parkerar vid en meter. Carro och Cornelia löper in medan Elin och Kamilla slänger i en quarter i metern. Väl inne visar det sig vara ett skoparadis och vi tappar tiden något. Plötsligt tittar Cornelia ut genom de stora fönstren mot bilen som står parkerad utanför, och paniiiiiiiiiik!! Där står en lapp-lisa i full fart med att skriva en NY bot (vi som redan hade betalat en idag). NEEJ skrek Cornelia och orsakade ett mindre kaos i den gigantiska butiken. Kamilla försökte banka på rutorna, men det var försent. Det var ett faktum, en ny bot var utfärdat. Now what? tänkte vi. Hur ska vi lösa detta? Dansklassen skulle börja om en timme och vi var tvungna att betala boten på kontoret idag eftersom det är vår sista vardag i LA. Det blev till att dela upp sig. Lotten att betala boten föll på Cornelia och Carro, så med plattan i botten åkte vi till Mille för att lämna Elin och Kamilla som skulle dansa och sedan gasade vi därifrån mot parkerings kontoret på andra sidan stan som skulle stänga en halvtimme senare. Fyra minuter innan stängning löper Carro in (Cornelia var tvungen att cirkulera runt kvarteret eftersom vi inte fick nån parkering) och hinner precis betala boten. Andra för dagen. På samma kontor.
Sedan vart det varsin glass på tutti-frutti till middag innan vi åkte hem för att packa och väga våra väskor. Blir ju en del övervikt i handbagaget om vi får gissa i nuläget….
Det var den dagen det. Nu är det i princip mitt i natten, bara jag (Cornelia) och Carro vakna. Om 5,5 timmar startar bilen och vår roadtrip till San Francisco och John Mayer konserten inleds. Carro har inte packat klart än (otippat…). Nu ska i alla fall jag sova några timmar. Jag och Carro tar första sovpasset till Santa Barbara imorgon där det blir frukost med gamla rävar. God natt, over and out!
automaten åt upp Kamillas kort...
Parkeringsbot nummero dos...
/Cornelia
Men ert flow är ju tillbaka!! vad kan vara mer flow än ett skoparadis!! En p-bot är mest "shit-happens" - (men ibland har man lärt sig något...eller inte) Skulle vilja vara med på er road-trip!